Historik

Ångmaskinen är den uppfinning som enskilt betytt mest för den industriella revolutionen. Mannen bakom just ångbåtstrafikens tidiga utveckling i Sverige var en invandrad engelsman vid namn Samuel Owen. Redan 1818 satte han Sveriges första fungerande hjulångare i trafik. Tack vare uppfinnaren och entreprenören Owens verksamhet blev Sverige ett av föregångsländerna inom både ångfartsbygge och ångbåtstrafik.  

Det var mot mitten av 1800-talet som ångfartygstrafiken i Sverige satte igång på allvar. Ångbåtarna utgjorde länken mellan skärgården och staden och användes av Mälarens bönder för att frakta ved, fisk och jordbruksprodukter. Även passagerartrafiken intensifierades under denna period, inte minst då det hade blivit ett populärt sommarnöje för Stockholms växande befolkning mot slutet av 1800-talet. Stockholmare från alla samhällsklasser kunde utnyttja ångbåtstrafiken till både nytta och nöje tack vare det faktiskt ganska förvånande låga biljettpriset, vilket delvis hade sin bakgrund i den alltmer ökade konkurrensen. 

Efter andra världskriget började järnvägen och den utökade landsvägstrafiken med lastbilar och bussar att konkurrera ut ångbåtarna. Återstod gjorde endast de båtar som kunde försörja sig på den omfattande skärgårdstrafiken under sommaren. På 1960-talet inleddes arbetet med att bevara de ångfartyg som fortfarande fanns kvar. Idag har denna ångbåtsrörelse, med Ångfartyg Stockholms Omgifningar AB i spetsen, lyckats bevara 10 ångfartyg i Stockholmsområdet, vilka tillsammans utgör världens största samlade ångbåtsflotta. Fyra av dessa ångfartyg finns nu till allmän beskådan på Strandvägen på kajplats 18. 

Stockholms Hamnar, Ångfartyg Stockholms Omgifningar AB, ett bolag i KGK-gruppen, och Stockholms Restauranger & Wärdshus har i fem år tillsammans verkat för ett Ångbåtsmuseum med restaurang och barer på Strandvägen. Den 30 maj 2013 blev det äntligen verklighet.